Rapha 12 hills 2016

Lördag. 180 cyklister. 12 backar. Många höjdmeter. Mycket glädje. Ni förstår kanske att lördagens Rapha 12 hills  var helt perfekt.

Jag åkte till Spira tidigt för att hjälpa till med lite förberedelser och möttes av ett glatt gäng. Tillsammans tog vi emot de förväntansfulla deltagarna och sakta fylldes lokalen av nummerlappar, gels och cykelskor. Det var hej hej till både höger och vänster som rena rama kändisfesten. Många bekanta och kompisar som skulle köra denna lördag.

Klockan 11 rullade vi iväg tillsammans till första backen, eller den första rekommenderade backen Skinnersdal. Det är nämligen så att Marcus hade ritat en rekommenderad rutt och många lag valde att följa den till punkt och pricka. Jag tror bara att det var de inhemska lagen som tog andra vägval. Jag tillsammans med min lagkamrat Katja valde att köra samma väg som alla andra och började således med grusvägen från Strömsberg till Skinnersdal.

Det här skulle bli en dag som för mig seglade in som ett återtåg. Det här var dagen när jag igen kände mig stark efter året som har bjudit på svårare och hårdare uppförsbacke än de jag cyklade i lördags. Det var en så himla efterlängtad känsla och jag höll alla hjärnspöken om att vara sist eller sämst på avstånd och kunde bara njuta av dagen.

Katja och jag forsatte via baksidan av Öxnehaga, Klevaliden och Gestra tillsammans med Martin och Ingo. Martin och Ingo i sig var årets hjältar som via en aktiv insamling fått ihop 2400 kr per incyklad backe till Barncancerfonden. Under dagen blev det totalt 20 000 kr i cykellycka, slit och svett.

Nu fortsatte vi beta av backarna i Bankeryd. Målskog, Ebbarp och Klerebodammen. Sakta men säkert och ett tramptag i taget erövrade vi backe efter backe. Nu var vi fikasugna och visste att MCC-vagnen väntade på oss vid Habo kyrka.

Uppe vid fikavagnen fyllde vi på vattenflaskorna, drack en kopp finfint kaffe, tryckte några kakor och skrattade tillsammans med några medcyklister. Tillsammans med Ena och tjejerna från Stockholm insåg vi att det var lite långt att köra ner till Komosse och precis som min plan från början var (eftersom 16 mil kändes långt) så skulle vi gena ner till Taberg och totalt få ihop 10 backar. Men vi var också rätt trötta efter 7 backar och för min del fick det gärna vara över.. Inte så att jag var helt död men jag kände mig nöjd.

Vi låg i bra tempo in mot Jönköping och med tid kvar men med lite trötta ben så bestämde vi oss för att cyklingen fick vara över för idag. Vi tog Vattenledningsparken som den sista stämpeln och åkte sen ner till kalaset på Spira.
Där bjöds det på hamburgebuffe och prisutdelning och skitsnack om dagen.

Jag älskar enkelheten i det här evenemanget. Där det går att cykla sig riktigt trött men samtidigt, med en avslappnad inställning, går det att bara chilla och få en bra dag i sadeln med likasinnade. Ett stämpelkort och ett gäng likasinnade gjorde denna lördag alldeles strålande!
rapha 12 hills rapha 12 hills rapha 12 hills rapha 12 hills rapha 12 hills rapha 12 hills rapha 12 hills