Nio bilder från Rapha 12 hills

I helgen gick Rapha 12 hills av stapeln. Jag har ju varit med de två tidigare omgångarna, första året med Suss och förra året med Cykel-Katja. Från det att eventet startade på Cykelköket 2015 till i år en större organisation och ett starkare event. I år ingick jag i 12hills-crew (gjorde jag ju förra året också inser jag) men i år som fotograf. Min roll i år var framförallt alla lagbilder och häng i backarna ihop med Henrik. Skoj som tusan.

Jag imponeras av eventet, över hur glada och nöjda alla deltagare är. Över hur förvånade folk är över att det finns backar i Jönköping. Över starka ben och leenden på ansikten. Jag hade en toppenbra dag där jag både fick heja, fota och dricka kaffe.

Första backen upp var Skinnersdal. Som en liten gruschock för alla. Ingrid var snabb upp och slängde sig av cykeln för att fota Ena. annajansson--3Team Mustasch var som vanligt snabba. Och så gjord de ett smart vägval. Du får nämligen ta de 12 backarna i precis vilken ordning du vill och Mustasch gjorde ett mer smart val än det rekommenderade. Det visade löna sig hela vägen in i mål.
annajansson--36annajansson--31Alla var så nöjda. Det var nog det bästa med att få heja och fota. Alla verkade uppskatta lite hejarop även om de tog i för kung och fosterland samtidigt.
annajansson--7
Det var kaffestopp på Sjön. Supergoda mackor (jag kan ha varit väldigt hungrig) och gott godis från Bubs. annajansson--9 Stämpelkortet som bars med hela dagen skulle märkas även här. Marcus var stämpelmaskin och skrev in allas ankomsttid på kortet. annajansson--10Tråkigare utsikt kan man ju bjuda deltagarna på. annajansson--67Jag och Henrik körde först mot Fingals hamn och sen mot Landsjön och Lyckås. Där drack vi kaffe på termos och tog ett gäng bilder. Sen åkte vi hemåt.
annajansson--87 Efteråt var det efterfest med hamburgare på Spira. Det var prisutdelning, skvaller från dagen och en hel del tusenmilablickar. Men det är ju som det ska efter 12 backar, många höjdmeter och en lång dag i sadeln. annajansson--102

Jag hoppas vi ses nästa år igen, för backar det har vi gott om här i trakten!

Rapha 12 hills 2016

Lördag. 180 cyklister. 12 backar. Många höjdmeter. Mycket glädje. Ni förstår kanske att lördagens Rapha 12 hills  var helt perfekt.

Jag åkte till Spira tidigt för att hjälpa till med lite förberedelser och möttes av ett glatt gäng. Tillsammans tog vi emot de förväntansfulla deltagarna och sakta fylldes lokalen av nummerlappar, gels och cykelskor. Det var hej hej till både höger och vänster som rena rama kändisfesten. Många bekanta och kompisar som skulle köra denna lördag.

Klockan 11 rullade vi iväg tillsammans till första backen, eller den första rekommenderade backen Skinnersdal. Det är nämligen så att Marcus hade ritat en rekommenderad rutt och många lag valde att följa den till punkt och pricka. Jag tror bara att det var de inhemska lagen som tog andra vägval. Jag tillsammans med min lagkamrat Katja valde att köra samma väg som alla andra och började således med grusvägen från Strömsberg till Skinnersdal.

Det här skulle bli en dag som för mig seglade in som ett återtåg. Det här var dagen när jag igen kände mig stark efter året som har bjudit på svårare och hårdare uppförsbacke än de jag cyklade i lördags. Det var en så himla efterlängtad känsla och jag höll alla hjärnspöken om att vara sist eller sämst på avstånd och kunde bara njuta av dagen.

Katja och jag forsatte via baksidan av Öxnehaga, Klevaliden och Gestra tillsammans med Martin och Ingo. Martin och Ingo i sig var årets hjältar som via en aktiv insamling fått ihop 2400 kr per incyklad backe till Barncancerfonden. Under dagen blev det totalt 20 000 kr i cykellycka, slit och svett.

Nu fortsatte vi beta av backarna i Bankeryd. Målskog, Ebbarp och Klerebodammen. Sakta men säkert och ett tramptag i taget erövrade vi backe efter backe. Nu var vi fikasugna och visste att MCC-vagnen väntade på oss vid Habo kyrka.

Uppe vid fikavagnen fyllde vi på vattenflaskorna, drack en kopp finfint kaffe, tryckte några kakor och skrattade tillsammans med några medcyklister. Tillsammans med Ena och tjejerna från Stockholm insåg vi att det var lite långt att köra ner till Komosse och precis som min plan från början var (eftersom 16 mil kändes långt) så skulle vi gena ner till Taberg och totalt få ihop 10 backar. Men vi var också rätt trötta efter 7 backar och för min del fick det gärna vara över.. Inte så att jag var helt död men jag kände mig nöjd.

Vi låg i bra tempo in mot Jönköping och med tid kvar men med lite trötta ben så bestämde vi oss för att cyklingen fick vara över för idag. Vi tog Vattenledningsparken som den sista stämpeln och åkte sen ner till kalaset på Spira.
Där bjöds det på hamburgebuffe och prisutdelning och skitsnack om dagen.

Jag älskar enkelheten i det här evenemanget. Där det går att cykla sig riktigt trött men samtidigt, med en avslappnad inställning, går det att bara chilla och få en bra dag i sadeln med likasinnade. Ett stämpelkort och ett gäng likasinnade gjorde denna lördag alldeles strålande!
rapha 12 hills rapha 12 hills rapha 12 hills rapha 12 hills rapha 12 hills rapha 12 hills rapha 12 hills

Rapha 12 hills kommer tillbaka

Förra årets allra trevligaste arrangemang, Rapha 12 hills, kommer tillbaka till stan. Boka redan nu in den 20 augusti i kalendern. Då ska vi cykla backar, 12 stycken så klart, runt om i staden tillsammans två och två ihop med varsitt stämpelkort.

Förra året körde jag ihop med Susanne och gillade verkligen idéen på att inte ha någon tidspress och att stämpla stämpelkort. I år ligger det här arrangemanget samtidigt som Ironman Kalmar vilket jag vet att Ironmanmamman kommer att köra…
Så jag får ge mig ut på jakt efter ny kompanjon. Om du känner dig sugen på ett heldags äventyr ihop med mig, varsin cykel och 12 backar så hojta till. Jag bjuder på bra humör, roliga anekdoter, hyfsad lokalkännedom (kommer få äta upp den…) och Bubs hallonlakritsskallar vid behov.
rapha 12 hills

rapha 12 hillsFoto: Henrik Severed 

Rapha 12 hills

Solen stod högt på himlen när vi samlades vid Cykelköket för inskrivning till dagens äventyr, Rapha 12 hills. Tolv av Jönköpings backar skulle besegras, en total sträcka om en sisådär 15 mil ihop med valfri lagkamrat och ett stämpelkort. Jag hade valt att utmana Susanne och såg fram emot en bra dag i sadeln. För min del spelade det ingen roll om vi gjorde två, sju eller alla tolv backar eftersom jag har varit så trött senaste tiden. Men jag ville gärna ha en dos sol, skratt och lite fika på vägen.

Efter inskrivning blev det lite mingel och lite info innan det blev dags att klicka i. Det var så himla roligt att se alla par cykla åt olika håll. Backarna behövdes inte tas i någon speciell ordning utan du var själv fri att välja väg. Jag är evigt tacksam till Calle som gick igenom kartan med mig. Som ni säkert vet är lokalsinne inte min starka sida men dagen till ära hade jag stenkoll.

rapha 12 hills

Vi cyklade utåt Tabergsdalen för att bestiga Sandseryd, Åsagård, Tabergstopp och Georgslid. Vi pratade på mellan backarna för att sen hitta vårt eget tempo uppför. Suss som i vanliga fall cyklar på platta Visingsö fick en rejäl utmaning dagen till ära. ”Finns det såhär branta backar?”. Hon kämpade på i gott mod och det var härligt att se någon cykla så prestationslöst som hon gör. Jag försökte hela tiden peppa med hur nästa klättring skulle se ut och hur lång den var.

rapha 12 hills Vi vände österut för att ta oss över Ryttarns mosse ner mot Huskvarna. Nu skulle vi ta Södra och Norra klevaliden. Jag har ju kört Norra tidigare och jobbar precis jämte södra så jag vet att det är ordentliga backar. Vi pinnade på bra uppför Södra och jag belönade mig med en glass och Suss med en cola uppe på toppen. Sen rullade vi ner Ådalsvägen och tog oss an Norra klevaliden.

Vi bestämde oss ganska tidigt för att göra nio backar. Det kändes alldeles lagom för vår del. Så efter lite fika på gårdsrosteriet tog vi Hillinge och vände hemåt via Kaxholmsbacken. Vi var tillbaka på Cykelkökets god tid för en bra after bike på cykelköket.
rapha 12 hills

cykelköket

Så himla trevligt och prestationslöst event! Alla var glada och nöjda och jag fick en toppendag tillsammans med Suss. En såndär dag när allting stämde fint och som jag kommer kunna leva på länge.

Veckan efter Cykelvasan

Den här veckan innebär alltid nystart för mig. Nytt läsår, i år också nya elever och en ny kalender att fylla. Jag jobbar fortfarande med papperskalender, nu med tomma sidor men snart fyllda av anteckningar, post-itlappar och notiser. Jag gillar känslan av att kunna fylla en kalender med händelser, planer och minnen.

Den här veckan blir lugn, det har jag lovat nära och kära. Idag lämnade jag  bort lite provrör med blod för att se vad som är fel och resten av veckan ska handla om återhämtning.

Jag hoppas kunna cykla lite lugnt imorgon eller onsdag för att bli av med lite post-Vasaben. Kanske gör jag ett besök på La leprelitos eller så provar jag några backar.
Till helgen har jag bjudit in min stora inspirationskälla Susanne Dalsätt till äventyr. Hon brukar utmana mig på konstiga grejer som 3000 meter sim eller det här och den här gången var det min tur att utmana henne på backar i Jönköping. På lördag ska vi försöka pricka av så många av backarna i Rapha 12 hills som möjligt. Men mest ska vi fokusera på upplevelsen, att få en bra dag i sadeln och skratta mycket. Typiskt bra teamanda!
klevaliden
Klevaliden som avslutning under La gara 2013.
Foto: Christer Hedberg.