Övernattning i vindskydd

I fredag packade vi våra ryggsäckar (eller jag, Stefan var självklart planerad och klar) för att ge oss ut för en natt i skogen. Jag har länge velat sova utomhus och tjatat om det hemma. Och till sist fick vi till det. Vi gick till ett av Scouternas vindskydd ute vid Kåperyds dammar. kaperyd-13kaperydNär vi kom fram till vindskyddet var det bara att fixa ved och eld. Jag fick vara eldansvarig och fick för första gången (ska inte säga att jag försökt så mycket innan) igång elden med eldstål. Heja mig vilken bra känsla det var. 
kaperyd-4Vi la i folieknyten i elden med förkokt potatis, morötter och kött plus en klick smör och lite kryddor. I scoutvärlden kallas det hajkbomb. Inget svårt eller exklusivt men oj så gott framför brasan. kaperyd-2 Jag var proffs och hade med lite vin till maten i en av mina Klean Kanteen. _MG_9075Jag hade också packat ner vårat favvospel Skipbo. Och Stefan hade med fredagsgodis så kvällen var räddad. kaperyd-8 _MG_9177Jag sov som en stock hela natten och vaknade strax innan 8 när solen kittlade lite väl mycket i ögonvrån.Samtidigt kvittrade fåglarna som bakgrundsmusik. En stund låg jag bara och myste, med vetskapen om att jag trivdes så bra i min sovsäck och i skogen.
Jag var eldansvarig även nu men mitt tålamod innan kaffe… jag fuskade med tändstickor. Efter det satte vi på kaffe och la bake-off-frallor på galler jämte elden. Så fick vi nybakade frallor även i skogen!
kaperyd-3Messy hair I don´t care skrev jag på Instagram. För oj vad jag trivdes bra under våra timmar i skogen. 
kaperyd-10Sen packade vi ihop, promenerade de få kilometrarna till bilen och åkte tillbaka till stan. En enkel utflykt i ett vindskydd som förgyllde vår tillvaro. Jag vill gör om det snart igen! 
kaperyd-11

Cykelfika är det viktigaste

I söndags följde jag med Randogänget på lite cykling. Jag hade väl tänkt mig en sisådär 2 h, vilket i mina ögon kändes alldeles lagom. Men tjii fick jag för att jag inte hade kollat tillräckligt. Grabbarna hade tänkte 3-4 h och jag bet ihop och följde med. Efter ungefär 20 minuter frågade jag (som ett litet barn i bilden) om det var fika snart.
IMG_4064-2Marcus, Matthias och Calle styrde vant cyklarna mot Vaggeryd via Bondstorp i randotempo. Randotempo är alldeles lagom tempo, prattempo skulle man nog kunna översätta det till. För mig passar det iallafall lagom just nu. Jag upptäckte dessutom att det var alldeles befriande att köra utan tid eller klocka. Hur långt det var kvar eller hur länge vi hade kört spelade ingen roll. Lite som den ena foten framför den andra fast vi körde tramptag istället.IMG_4088-2Tillsist nådde vi ialllafall Vaggeryd och där har enbart Icas tipshörna&café söndagsöppet. Vi shoppade loss på allt möjligt inne på Ica och jag köpte mig en kall Cola, en banan och ett winerbröd.
IMG_4089Efter fikan cyklade jag lite sockerhög hemåt igen och kunde klocka av nästan 9 mil och nästan 4 h i sadeln. Årsbästa så det hette duga av och för mig viktigt att kunna checka av ”kan faktiskt cykla längre än vad jag tror” ifrån självförtroendelistan. 
IMG_4078-2

Saker jag har gjort senaste dagarna

I lördags gick jag på kalas och hade toppensnyggt hår. Sånt uppskattar vi ju alltid. 

I söndags var jag i skolan en sväng och uppdaterade min portfolio. Sen cyklade jag ett par mil med Calle. Vi besökte Varkullen, körde över en orm (visserligen död men…) och så tokvurpade jag. Väldigt onödigt. 

I måndags gick jag på möte hos Friskis. Efter det insåg jag mig ganska besegrad. Stel, blåslagen och huvudvärk. Jag spenderade resten av  dagen i sängen och lyssnade på podcasts. 

Igår hade vi porträttfotografering inför en grej till avslutningen. Jag snyggade till mig och gick till skolan en sväng. Sen gick jag hem igen och körde ett maraton av ”Tretton skäl varför” på Netflix. 

Sen så la jag mig på spikmattan ett par omgångar vilket gjorde susen för ryggen och huvudvärken. Så då packade jag min väska och for till Stockholm. Där ska vi ikväll ha vernissage på Galleri Kontrast (utställningen finns kvar till söndag) och imorgon ska vi göra stan osäker.

Vad har du haft för dig senaste dagarna? 

Cykelkurs med mek

I år har jag haft äran att coacha ett gäng från Tenhult som ska cykla Tjejvättern tillsammans. De har tränat tillsammans under vintern och jag har gett de tips och pepp under våren.

Hittills har vi träffats två gånger. Första gången bubblade jag om dykliga tips gällande mat, kläder och utrustning. Jag sa att väst är mitt absolut bästa plagg, att de bör testa energin innan och att långpass med fika är trevlig uppladdning.

Förra veckan när vi sågs hade vi en mer hands on-träff med cykelmek. Tjejerna önskade få lära sig mer och jag försökte pedagogiskt visa hur jag tar hand om min cykel och hur man byter slang. Det var himla roligt att få tjejerna att vända från skräckblandad förtjusning till att inse att det inte var så svårt som de trodde. Med många skratt, lite fika och lite extra pepp löste vi tillsammans slangbyten på löpande band.

För det är alltid en fördel att ha tränat på sina prylar, att ha provat att ha bytt slang iallafall någon gång och att ha lite koll på hur till exempel pumpen fungerar. Det gör att den där punkan, om och när den händer, lite mindre jobbig.
cykelkurs cykelkurs-3 cykelkurs-4 cykelkurs-2

Kaffe vid Röttle

I torsdags drog jag med mig Marie ut på äventyr. Dels åkte vi på liten shoppingtur och så hade jag tagit med kaffetermos och muggar i väskan. 

Både Marie och jag var kittad i våra bästa utekläder, båda hade fjällrävenbrallor och skaljacka. Marie i rött och jag i svart. Vi fnissade åt att vi trivdes bäst i outdoorkläderna och att vi hade klätt oss så lika men ändå i olika färg.

Efter en liten stund på den vackra stigen längs Vättern så blev kaffesugen för stort. Vi klättrade nerför en slänt, trippade på stenar längs vattenkanten och klättrade över en stock. Där slog vi oss ner för att dricka kaffe och filosofera över uteliv och kommande äventyr. 

Både Marie och jag konstaterade att kaffe vid Vätterns strandkant med en bästis är bland det lyxigaste som man kan göra spontant en eftermiddag mitt bland allt annat i livet. 

rottle-raster rottle-raster-3 rottle-raster-4 rottle-raster-5 rottle-raster-2 marie+vitsipp

Morgunhani #1

Morgunhani = morgonpigg på isländska

Idag var det världspremiär för early bird hos Öster cykel ihop med Cykellistan. De har valt att döpa konceptet till morgunhani och det var precis motsatsen till vad jag var imorse. Fjorton tappra själar rullade ut från Öster cykel och upp mot Skinnersdal. Mats hade dragit ihop en fin runda på 27 km  via Skinnersdal, Rogberga och Huskvarna för att sen landa på Öster cykel igen.
Där serverades frukost och jag mumsade glatt danskt rågbröd och sörplade kaffe samtidigt som jag frös så jag skakade. Fernando var snäll och lånade ut en jacka till mig och så kom jag hem utan att dö helt.

Trevligt ändå! Nästa  fredag (om jag inte är i Stockholm då…) ska jag både vara lite piggare och bättre klädd.
morgunhani morgunhani-2 morgunhani-5

Vandring över Castleton

Jag har spenderat två nätter på ett litet gulligt hotell i Hope, Derbyshire, mitt i Peak District. Mest för att jag ville se Peak District när jag ändå var i närheten och för att se om jag kunde träffa lite outdoormänniskor till mitt projekt. Det ena lyckades jag bra med i alla fall. Igår släppte jag allt som hette projekt och gick på en lång promenad på kullarna över Castleton. Självklart hade jag med kameran men promenaden handlade mer om mig själv och att få lite frisk luft. 

Jag gjorde en Google Map-promenad och kollade om det fanns någon stig i närheten. Först gick det uppför och uppför på ganska stenig blöt stig. Sen plattade det ut och blåste en hel del. Jag kollade på Google Maps igen samtidigt som jag åt en näve sötmandel, genade genom en fårhage, kröp genom en stenmur och klättrade nerför en ravin. Jag hade nått Vinnats Pass som jag så gärna ville se. Där köpte jag glass och en espresso innan jag fortsatte tillbaka till Castleton. 

En bra promenad med mycket frisk luft och fantastiska utsikter. Japp, jag vill se mer av Peak District! Men idag tar jag tåget till Manchester och imorgon flyget hem. Men jag vill gärna komma tillbaka. 
_MG_7453 _MG_7456 _MG_7462 _MG_7492 _MG_7503 _MG_7522 _MG_7528

Bempton Cliffs

Igår gjorde vi en fotoutflykt till Bempton Cliffs och herregud vilket ställe det var. Där stupar klippväggarna nästan 100 meter rakt ner i havet och tusentals av fåglar häckar. Jag åkte ut med ett fotogäng, ett kompisgäng i sina bästa år med största intresse att fota fågel. Jag är ju inte en fågelfotograf men hade en otroligt bra dag vid klippan.

Här häckar havssulor (gannets) med mäktiga 120 centimeter mellan vingspetsarna. Och puffins med sin färgglada näbb även om puffinsen höll sig gömda i sina hål. Klipporna är ett naturreservat och skyddas av RSPB som verkar göra mycket för det engelska fågellivet.
_MG_6906-2 _MG_6911-2 _MG_7039-2 18035303_10208971883917671_1273571510_n Foto: Pete Howell 
_MG_6971-2 _MG_7140

England so far

England behandlar mig väldigt bra! Jag åker runt och besöker olika ställen och människor som jag är längesen-släkt med (ja den här släkthistorian är en kul historia, ska se om jag kan dra den någon gång).

I England har våren kommit mycket längre än hemma. Vi har gått hundpromenader genom fält av blåklockor och jag säger sommarkänsla när jag ser rapsfälten lysa gula.
_MG_6448 _MG_6436 _MG_6658Jag har varit ute vid kusten, i ett mysigt, sömnigt samhälle som heter Skinningrove. I Skinningrove blev jag helt tagen av den engelska kusten med höga klippor och gröna fält._MG_6786Jag har lärt mig allt det finns att veta om racing birds, alltså tävling med duvor. En stor grej förr i tiden bland arbetarna i gruvorna längs kusten. Och än idag har de små samhällena en ny tävling varje lördag. _MG_6481Självklart har jag ätit fish and chips, inte från det här stället dock. 
_MG_6802
Och så har jag gått långpromenad på stranden men Liz och hundarna.
_MG_6725Hummersea (japp, på grund av att det är så mycket hummer i havet här utanför. Jag lovar att vi ses igen! _MG_6694

”Har du börjat din karriär som proffscyklist igen?” – lite om helgens cykling

Titeln är ett meddelande jag fick från Isak idag efter att han via mina sociala medier märkt en ökad cykeltrend igen. Jag svarade lite ironiskt att jag precis hade signat kontrakt. Men nej jag är inte proffs, och har inga planer på att bli det. Däremot är jag väldigt glad att jag har hittat tillbaka till cyklingen igen!

I helgen har jag cyklat mycket, i mina mått mätt. Igår körde jag en sväng MTB från a till b och idag blev det en early bird med grabbarna. Båda rundorna har gått ut på att jag har våga pusha mig själv lite igen. Igår tekniskt och idag i fart i klungan.

Igår kände jag mig stundtals som världens fegast men så vågade jag också på flera ställen släppa taget och öka farten. Ett långt uppehåll gör inte susen för självförtroenden på cykeln men jag ha med mig att jag tidigare hade god cykelteknik. Det gör att jag igår kunde släppa bak rumpan bakom sadeln och köra snabbt både utför och på stigen.

Inför dagens early bird (EB räknas om man startar innan kl 7, jag startade min klocka 7.03…) var jag tveksam. Skulle jag orka hänga med i klunga? Eller skulle de behöva vänta in på mig? Det är ju det värsta jag vet, att behöva bli inväntad. Men tillsammans med lite pepp från nära och kära ställde jag klockan svintidigt och rullade iväg med grabbarna. Och tur var väl det. För dagens runda vara en bra boost på självförtroendekontot. Grabbarna väntade in när jag var lite långsammare och gav mig trygga ryggar i klungan. Fint ju!
IMG_4014 IMG_4032Bilder från igår och idag. Olika cykel men lika bra känsla båda dagarna. Tjoho för att cykelsuget är tillbaka!