Cykelkurs med mek

I år har jag haft äran att coacha ett gäng från Tenhult som ska cykla Tjejvättern tillsammans. De har tränat tillsammans under vintern och jag har gett de tips och pepp under våren.

Hittills har vi träffats två gånger. Första gången bubblade jag om dykliga tips gällande mat, kläder och utrustning. Jag sa att väst är mitt absolut bästa plagg, att de bör testa energin innan och att långpass med fika är trevlig uppladdning.

Förra veckan när vi sågs hade vi en mer hands on-träff med cykelmek. Tjejerna önskade få lära sig mer och jag försökte pedagogiskt visa hur jag tar hand om min cykel och hur man byter slang. Det var himla roligt att få tjejerna att vända från skräckblandad förtjusning till att inse att det inte var så svårt som de trodde. Med många skratt, lite fika och lite extra pepp löste vi tillsammans slangbyten på löpande band.

För det är alltid en fördel att ha tränat på sina prylar, att ha provat att ha bytt slang iallafall någon gång och att ha lite koll på hur till exempel pumpen fungerar. Det gör att den där punkan, om och när den händer, lite mindre jobbig.
cykelkurs cykelkurs-3 cykelkurs-4 cykelkurs-2

Kaffe vid Röttle

I torsdags drog jag med mig Marie ut på äventyr. Dels åkte vi på liten shoppingtur och så hade jag tagit med kaffetermos och muggar i väskan. 

Både Marie och jag var kittad i våra bästa utekläder, båda hade fjällrävenbrallor och skaljacka. Marie i rött och jag i svart. Vi fnissade åt att vi trivdes bäst i outdoorkläderna och att vi hade klätt oss så lika men ändå i olika färg.

Efter en liten stund på den vackra stigen längs Vättern så blev kaffesugen för stort. Vi klättrade nerför en slänt, trippade på stenar längs vattenkanten och klättrade över en stock. Där slog vi oss ner för att dricka kaffe och filosofera över uteliv och kommande äventyr. 

Både Marie och jag konstaterade att kaffe vid Vätterns strandkant med en bästis är bland det lyxigaste som man kan göra spontant en eftermiddag mitt bland allt annat i livet. 

rottle-raster rottle-raster-3 rottle-raster-4 rottle-raster-5 rottle-raster-2 marie+vitsipp

Morgunhani #1

Morgunhani = morgonpigg på isländska

Idag var det världspremiär för early bird hos Öster cykel ihop med Cykellistan. De har valt att döpa konceptet till morgunhani och det var precis motsatsen till vad jag var imorse. Fjorton tappra själar rullade ut från Öster cykel och upp mot Skinnersdal. Mats hade dragit ihop en fin runda på 27 km  via Skinnersdal, Rogberga och Huskvarna för att sen landa på Öster cykel igen.
Där serverades frukost och jag mumsade glatt danskt rågbröd och sörplade kaffe samtidigt som jag frös så jag skakade. Fernando var snäll och lånade ut en jacka till mig och så kom jag hem utan att dö helt.

Trevligt ändå! Nästa  fredag (om jag inte är i Stockholm då…) ska jag både vara lite piggare och bättre klädd.
morgunhani morgunhani-2 morgunhani-5

Vandring över Castleton

Jag har spenderat två nätter på ett litet gulligt hotell i Hope, Derbyshire, mitt i Peak District. Mest för att jag ville se Peak District när jag ändå var i närheten och för att se om jag kunde träffa lite outdoormänniskor till mitt projekt. Det ena lyckades jag bra med i alla fall. Igår släppte jag allt som hette projekt och gick på en lång promenad på kullarna över Castleton. Självklart hade jag med kameran men promenaden handlade mer om mig själv och att få lite frisk luft. 

Jag gjorde en Google Map-promenad och kollade om det fanns någon stig i närheten. Först gick det uppför och uppför på ganska stenig blöt stig. Sen plattade det ut och blåste en hel del. Jag kollade på Google Maps igen samtidigt som jag åt en näve sötmandel, genade genom en fårhage, kröp genom en stenmur och klättrade nerför en ravin. Jag hade nått Vinnats Pass som jag så gärna ville se. Där köpte jag glass och en espresso innan jag fortsatte tillbaka till Castleton. 

En bra promenad med mycket frisk luft och fantastiska utsikter. Japp, jag vill se mer av Peak District! Men idag tar jag tåget till Manchester och imorgon flyget hem. Men jag vill gärna komma tillbaka. 
_MG_7453 _MG_7456 _MG_7462 _MG_7492 _MG_7503 _MG_7522 _MG_7528

Bempton Cliffs

Igår gjorde vi en fotoutflykt till Bempton Cliffs och herregud vilket ställe det var. Där stupar klippväggarna nästan 100 meter rakt ner i havet och tusentals av fåglar häckar. Jag åkte ut med ett fotogäng, ett kompisgäng i sina bästa år med största intresse att fota fågel. Jag är ju inte en fågelfotograf men hade en otroligt bra dag vid klippan.

Här häckar havssulor (gannets) med mäktiga 120 centimeter mellan vingspetsarna. Och puffins med sin färgglada näbb även om puffinsen höll sig gömda i sina hål. Klipporna är ett naturreservat och skyddas av RSPB som verkar göra mycket för det engelska fågellivet.
_MG_6906-2 _MG_6911-2 _MG_7039-2 18035303_10208971883917671_1273571510_n Foto: Pete Howell 
_MG_6971-2 _MG_7140

England so far

England behandlar mig väldigt bra! Jag åker runt och besöker olika ställen och människor som jag är längesen-släkt med (ja den här släkthistorian är en kul historia, ska se om jag kan dra den någon gång).

I England har våren kommit mycket längre än hemma. Vi har gått hundpromenader genom fält av blåklockor och jag säger sommarkänsla när jag ser rapsfälten lysa gula.
_MG_6448 _MG_6436 _MG_6658Jag har varit ute vid kusten, i ett mysigt, sömnigt samhälle som heter Skinningrove. I Skinningrove blev jag helt tagen av den engelska kusten med höga klippor och gröna fält._MG_6786Jag har lärt mig allt det finns att veta om racing birds, alltså tävling med duvor. En stor grej förr i tiden bland arbetarna i gruvorna längs kusten. Och än idag har de små samhällena en ny tävling varje lördag. _MG_6481Självklart har jag ätit fish and chips, inte från det här stället dock. 
_MG_6802
Och så har jag gått långpromenad på stranden men Liz och hundarna.
_MG_6725Hummersea (japp, på grund av att det är så mycket hummer i havet här utanför. Jag lovar att vi ses igen! _MG_6694

”Har du börjat din karriär som proffscyklist igen?” – lite om helgens cykling

Titeln är ett meddelande jag fick från Isak idag efter att han via mina sociala medier märkt en ökad cykeltrend igen. Jag svarade lite ironiskt att jag precis hade signat kontrakt. Men nej jag är inte proffs, och har inga planer på att bli det. Däremot är jag väldigt glad att jag har hittat tillbaka till cyklingen igen!

I helgen har jag cyklat mycket, i mina mått mätt. Igår körde jag en sväng MTB från a till b och idag blev det en early bird med grabbarna. Båda rundorna har gått ut på att jag har våga pusha mig själv lite igen. Igår tekniskt och idag i fart i klungan.

Igår kände jag mig stundtals som världens fegast men så vågade jag också på flera ställen släppa taget och öka farten. Ett långt uppehåll gör inte susen för självförtroenden på cykeln men jag ha med mig att jag tidigare hade god cykelteknik. Det gör att jag igår kunde släppa bak rumpan bakom sadeln och köra snabbt både utför och på stigen.

Inför dagens early bird (EB räknas om man startar innan kl 7, jag startade min klocka 7.03…) var jag tveksam. Skulle jag orka hänga med i klunga? Eller skulle de behöva vänta in på mig? Det är ju det värsta jag vet, att behöva bli inväntad. Men tillsammans med lite pepp från nära och kära ställde jag klockan svintidigt och rullade iväg med grabbarna. Och tur var väl det. För dagens runda vara en bra boost på självförtroendekontot. Grabbarna väntade in när jag var lite långsammare och gav mig trygga ryggar i klungan. Fint ju!
IMG_4014 IMG_4032Bilder från igår och idag. Olika cykel men lika bra känsla båda dagarna. Tjoho för att cykelsuget är tillbaka!

En vecka i sorg

Jag ska erkänna att jag var rätt trött efter portfolio-redovisningen och jag tänkte att det skulle bli lite skönt att ta lite vila. Istället hoppar vi rakt in i nästa projekt som är ett reseprojekt och jag började dessutom veckan med ett oerhört tragiskt besked. Det är inte min historia att berätta men veckan har fyllts av ångest, rädsla och tårar tillsammans med tacksamhet och kärlek. Jag och mina nära mår bra, men i mitt hjärta sätter detta spår för en bra tid framöver.

Det är inte min sorg som är störst men sånt här sätter alltid spår. Och det var precis allt jag inte behövde, att sätta spinn på mina tankar när jag mest av allt behövde vila. Så jag har sprungit och cyklat med ångest i hjärtat. Hoppat på stenar nära vattnet och tittat länge på sjön. Ätit glass. Sett till att röra på mig samtidigt som sorgen har landat i kroppen. Jag har servat mina cyklar för att se till att jag kan göra det som jag gillar mest just nu på bästa sätt. Jag har skrattat, skämtat och varit tacksam. Jag försöker tänka att jag ska göra varje dag betydelsefull i mitt liv och en stund framöver ska jag titta mot himlen med ett leende på läpparna. FullSizeRender-3Bildcred: @chipslegs

Sommarkvällarna är på G

Igår var det såå lyxigt. Jag prioriterade helt rätt och checkade ut från skolan hyfsat tidigt. Kvällen var fortfarande ljummen och jag bytte snabbast ever om till cykelkläder och tog ut min cross (ända funktionsdugliga cykeln just nu…).
Med lugna  tramptag fylldes mina lungor med frisk luft och min hjärna kopplade av. Oj vad jag har saknat att cykla ut direkt efter jobbet och bara koppla av. Igår var jag väldigt glad över sommartiden och att kvällarna blir ljusare igen.

Jag har cyklat!

Det känns lite som ett kors i taket och som ett typiskt bra påhitt. Idag har jag cyklat en sväng med Calle. Tjoho!
Vi började i vårfint väder så att vi båda plockade av oss handskarna och cyklade sen hem i lite kallare motvind med handskar på igen. Omväxling förnöjer. Däremellan hade vi haft minst 10 fotostopp, cyklat jobbig uppförsbacke, testat lite nya vägar ovanför Kaxholmen och mumsat på lite lakrits.

Det var en sån där runda som gick rakt in på kontot för självförtroende och cykellust. Typiskt bra för hon som nästan har slutat träna. Och typiskt bra att det gav mersmak.
17407923_10154950988040953_1089599125_oFotocred: @chipslegs