Jag är nyfiken på traillöpning

Löpningen var ju något som växte fram hos mig under 2016. Inte för att jag ska sadla om och byta inriktning utan mer för att det är en lite smidigare träningsform än cyklingen vid vissa tillfällen. Men att springa asfalt lockar inte så mycket. Jag älskar ju att vara i skogen! Så därför blev jag väldigt nyfiken på trail.

I vanlig ordning tänker jag hur svårt kan det vara? Det är väl bara att springa lite? Fast jag inser skillnaden mot asfaltslöpning kanske är som att jämföra landsvägscykel med mountainbike. Och det är ju ganska stor skillnad mellan de två cykelformerna.

Så jag gör som jag alltid gör när jag är nyfiken på något, jag går all in. Jag läser det jag kommer över, jag inspireras av människor på till exempel instagram och bloggar och jag frågar alla mina kompisar som har provat om tips och råd. Och så slog jag till och köpte ett par Icebug Anima redan innan jag ens provat att springa i skogen.
traillöpning
Strike a pose på Gränsö i december! I maj springer jag Gränsöleden med min bästis Anna, det blev en bra utmaning för oss. Sen har jag råkat anmäla mig till två traillopp också. Det är väl inget konstigt att göra det när man bara har sprungit på stig ett par gånger?

Så hur gör man? Vad behöver jag veta? Vilka är det bästa stigarna  för traillöpning i Jönköping? 

Både Helena och Charlotta har också skrivit inlägg om vad de är nyfikna på. Gå gärna in hos dom och läs mer om taktkänsla och skidspår.

14 thoughts on “Jag är nyfiken på traillöpning

  1. Helena Enqvist says:

    haha, jag går också lite all in när jag väl bestämmer mig. Träffande jämförelse med mtb och landsväg. Det är ju lite så att springa trial, som att cykla mtb och jag känner att jag faktiskt ser stigarna på samma sätt som när jag cyklar!
    Hur man gör? eh..man springer. Jag märker visserligen att jag tar lite större kliv när jag springer trail, eller mer drar upp knäna om du fattar. Mest för att inte snubbla då.
    Har läst någonstans att det är helt okej att gå uppför när man springer trail, långa pass allstå. Det har jag tagit fasta på, går uppför, springer utför och på platten. Det tar sin lilla tid men det gör liksom inget 🙂

  2. Clara Edvinsson says:

    Åh jag är också sugen på det! Men det är nog som du skriver att det är som att jämföra MTB med landsväg… Om du får in några spännande stigar kring Jkpg, kan du inte göra ett inlägg då för jag är också väldigt nyfiken på det.

  3. Katja says:

    Dööör vill haaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa (velat ha länge faktiskt). Visst får man köpa om man ju faktiskt föredrar skogslöpning framför asfaltslöpningen?

  4. Dessi says:

    Åh! Gillar också terränglöpning mest! I Linköping har vi ett lopp som går på hösten som heter XC-race som i stort sett är rakt ut i skogen. Genom vattenfyllda diken och lerhål. Jag sprang det för några år sedan och har sedan dess velat springa det igen. Slår nog till i år 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *