Mitt stoltaste träningsminne

Det finns så himla mycket jag är stolt över. Det finns så mycket kul som jag har ramlat över och genomfört de senaste åren. När vi den här veckan skulle välja ut ett träningsminne så var det ett svårt val. Många har ni fått läsa om nyligen så jag valde att backa bandet ända till början och berätta lite om min första cykeltävling. 

Våren 2013 var min första cykelvår. Jag hade anmält mig till cykelvasan som går i augusti men hade lite svårt att hitta rätt på vägen dit. Jag och Victor snackade lite kring detta och tillsist fick jag hjälp med ett träningsprogram.
Jag slet mängder med intervaller den våren. Både hemma i mitt kök och utomhus. Korta, långa och backar hit och backar dit. Det var nyttigt som bara den, både för mina nya cykelben och för mitt pannben.

Det hela skulle eskalera i att jag körde Billingeracet, ett 75 km långt MTB-race i Skövde. Det  var långt och jobbigt men jag minns det också att det var roligt. Det finns inga bilder från själva loppet men om du vill läsa en bildlös racerapport så finns den här.
Jag minns inte såhär i efterhand att jag var så besviken som racerapporten säger. Jag minns att det var tungt med mycket rötter, att det tog 5 h och att jag väl i mål skällde ut Victor för att för att han var så överpepp. Men jag minns också att jag var väldigt nöjd över min prestation. Över att målmedvetet ha jobbat mig fram till dagen D och då också genomfört ett långlopp.

Vad jag vill säga med det är väl egentligen att alla någon gång har varit nybörjare. Det kan verka som att jag bara gjort stora saker som att cykla kullersten och höga berg men någonstans började och trevade jag i cykelspåret. Det var en nyttig vår, jag lärde mig byta slang på tid (varför inte liksom?) och att lägga upp energitaktiken inför cykeltävling. Jag lärde mig mer om vad min kropp klarade av. Det är kunskaper som jag har burit med mig i mitt cykelbagaget. Ibland är det nyttigt att backa bandet för att se vilken lång väg man har vandrat (eller cyklat i mitt fall).

Jag tycker att du ska läsa Helenas och Idas lite mer tårfyllda stolta ögonblick. Och sen, fundera på vad du är stolt över för ögonblick. 
20130507-230126.jpgBild från Strömsbergsskogen. Där slet jag många av mina intervaller utomhus den våren.

 

12 thoughts on “Mitt stoltaste träningsminne

    • Anna says:

      2015 hjälpte jag en del nybörjare till cykellycka och då var det nyttigt att ha i bakhuvudet att jag också en gång har varit grön.

  1. Helena Enqvist says:

    Jag minns hur en nervös Anna kom fram på Billingen :-) Att vi pratade om kläder för har jag inte helt fel var det kallt den dagen, kommer i håg att jag var så grymt imponerad av dig efteråt! Var så längesen som 2013? Herrejisses vad längesedan det var. Dags att träffas igen!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *