Med Fernando i Strömsberg

Idag åkte jag och Fernando till en för Fernando ny skog. För mig var det en gammal skog som jag inte besökt på länge bara, Strömsberg. Jag hade nästan glömt bort hur fint det är där! Och Fernando åkte mest och så ”åh här var det fint” och ”tack för att du visar mig den här skogen”.

Strömsberg är verkligen en liten gömd pärla som jag ibland glömmer bort till ”fördel” för de stora motionsanläggningarna. I Strömsberg finns ett helt hav av stigar, både uppför och härlig flow. Att dessutom hösten hade tagit tag om skogen och bjöd på (ovanligt) stenhårda stigar med ett tunt täcke av löv över gjorde allt bara härligare! Min MTB-teknik satt bättre än på länge, kanske för att jag hade Fernando tätt bakom mig hela tiden som jagade, gjorde bara hela upplevelsen ännu bättre. Det var länge sen jag kände mig så snabb på cykeln och att det var i Strömsberg den känslan skulle komma tillbaka hade jag inte väntat mig!

Bra kväll helt enkelt! På instagram skrev jag att det var mind fullness på hög nivå, för det finns nog inget bättre än att cykla lite teknisk stig i motljus för att koppla av. 

En bättre födelsedagsöverraskning

Igår fyllde jag 30 år och tjoho vilken bra dag jag fick! Eller jag har haft ett bra firande tre helger i rad men gårdagens födelsedagsöverraskning gav glädjeskutt rakt in i hjärtat.

Jag har länge vetat att min bästa kompis Elin skulle komma på min födelsedag och att jag skulle vara klar kl 10. Mer detaljer än så fick jag inte oavsett hur mycket jag försökte luska (och tro mig, jag försökte alla knep!).
När jag väcktes av mamma, Peter och Stefan på lördagsmorgonen med skönsång och paket så låg också en av mina cykeltröjor där. Stefan berättade lite finurligt att jag skulle ha den sen. Jag förstod inte så mycket men insåg att jag hade druckit ett glas bubbel för mycket vid födelsedagsmiddagen dagen innan. När Stefan också hälsade från Calle så trillade poletten ner.

Stefan och Calle hade nämligen luskat ihop att jag skulle få köra La gara, La lepre stancas klubbmästerskap. Jag har varit lite bitter över att det i år sammanföll på min födelsedag för det brukar vara himla skojig tillställning. Men med hjälp av deras finurligheter så kördes jag ut till fikapunkten och kunde hoppa in i världens goaste klunga med Elin och kompani.

Jag fick njuta av finfina vägar, gott samarbete och en såndär strålande höstdag som bara september kan bjuda på. Vilken födelsedag liksom att få cykla med ett glatt gäng trots att jag trodde att jag inte alls skulle få cykla La gara i år!

Och överraskningarna var inte riktigt slut där. Efter att både jag och Elin somnat på soffan (tydligen ansträngande att vara cykelsupporter) så lurade de runt mig över halva staden för vätskepauser och biljetthämtningar innan vi slutligen hamnade på La gara-banketten. Vilken goingar som gick på cykelevent bara för min skull för att de visste att jag egentligen inte ville missa det! En bättre överraskning helt enkelt!
lagara2016 lagara2016-4 lagara2016-5 lagara2016-8 lagara2016-9

Att slita mjölksyra i en solnedgång

Träningsmotivationen går så segt just nu! Jag har ingen lust alls. Men då är det tur att ibland dras med av andra. Igår besökte jag Öster cykel för första gången på ett tag (har inte hunnit…) och Tommy lurade med mig på stavgångsintervaller i Järnbacken.

Och tur var väl det. För även om benen skrek och lungorna kändes helt förstörda så var det så galet vackert! Medan solen gick ner över Mariebo och Jönköping så slet vi i rakt motljus upp och ner för skidbacken. Det var så fint men samtidigt så jobbigt.

Men lätt värt! Efteråt high five:ade jag, Tommy och Fernando och sa lite skämtsamt att vi borde göra detta varje vecka.

En vackrare måndagsrunda

De är få måndagar kvar nu innan solen är ikapp oss på Måndagsrundan och vi för köra i mörkret (eller inomhus). Men idag var en av de sista, en av de där måndagarna som det går att leva lite längre på.

När vi rullade från Mariebo så visste vi att vi hade en kortare tid på oss än tidigare måndagar. Strax efter 19 så skulle solen gå ner och några av oss hade kitat med lampor och andra hade inte det. Jag och Elin hade tänkt oss en riktigt kort runda för att vara på den säkra sidan men med draghjälp av fler i klungan så blev rundan lite längre.

Och vilken runda sen. Bra gäng och bra väder och vi hann precis hem innan det blev riktigt mörkt. En härlig kväll in på kontot helt enkelt!
mr211-2

Fotoutflykt med lillsyrran

Jag har haft världens bästa helg med finbesök från både bästa kompisen och min lillasyster. Och så har jag firat min 30-årsdag på ett riktigt fantastiskt sätt. Världens bästa lördag och aningens latare söndag.

Idag gav sig jag och Hilda iväg på lite åktur med bilen. Lite frisk luft och lite nya intryck. Jag tog med henne till Broccoli tree, Brunnstorps äppelodlingar och Vista kulle innan vi till sist såg solen gå ner ifrån Gestra. På vägen hem scoutade vi lite nya locations för modellfoto innan vi landade framför varsin skärm. Hilda har jobbat en sväng och jag har redigerat bilderna. Sida vid sida, båda med ett öga för bild och fotografering, på olika sätt men ändå lika. Det är inspirerande att få hänga med lillsyrran och prata idéer, företagande och fotografering. Nästa gång tar vi med oss mellansystern också för mer äventyr ihop. 
fotoutflyktjkpg-8 fotoutflyktjkpg-9 fotoutflykt jönköping fotoutflykt jönköping fotoutflykt jönköping fotoutflykt jönköping

Man ångrar aldrig ett bad

I mina kretsar går det runt ett citat som lyder ”man ångrar aldrig ett bad”. Kanske är vi badtokiga men det är något visst med att doppa sig. 
Hjärnan och kroppen som klarnar till. Känslan av vatten mot huden. Vattnets bärande kraft. Japp, jag älskar att bada! 
Idag var jag extra glad över att kunna ta ett dopp i Vättern. 15 september och vädret har varit sommarvarmt i ett par dagar. Tur för mig och andra badälskare. Jag satt där på stranden en sväng efteråt och funderade på livet och framför allt så ser jag just nu fram emot lördag, det kommer bli en skoj dag för mig och mina bästa tjejer. 

En ganska vanlig måndag

En ny vecka och nya upptåg. Jag måste säga att jag gillar vardagslunken, det är något visst med rutiner. Och jag gillar att gå på June, herregud vad det är ett bra beslut med tjänstledighet+fotoskolan!

Jag tänkte att ni skulle få hänga med på en av mina nya vardagar, för tempot och innehållet är lite annorlunda mot att jobba i skolans värld. Senast jag fotade en dag var i våras, när jag var sjukskriven. En hel del skiljer sig sen dess också.

Strax innan 7 vaknar jag av mig själv någon minut innan klockan ringer. Jag ligger kvar en stund, scannar av världen och drar mig lite. Sen hoppar jag in i duschen och kokar lite kaffe. Ur kylen plockar jag ut två kokta ägg och sätter mig vid bordet för frukost.
13sept-9Därefter borstar jag tänderna samtidigt som jag letar efter förlovningsring, hårddisk och nycklar (alltid det som saknas). Jag plockar fram lite kläder och oljar kedjan för att vara redo för eftermiddagen. Jag snyggar till mig lite och låser dörren. Sedan sneddar jag över Juneporten, jag bor i ena hörnet och skolan ligger i andra så det är ingen lång promenad. I hallen i skolan luktar det alltid nybakade frallor, det är morgonlyx att mötas av den doften. 13sept-10Igår hade vi besök av David Brohede från Moderskeppet. Han är Lightroom-experten och det var flera aha-upplevelser under dagen. Att få ordning och reda på alla bilder kommer bli guld! 
13sept-2Klockan 10 är det fika och det är en helig stund på förmiddagen. Vi utnyttjade solen och satte oss på terassen en sväng. Där avhandlade vi helgen, instagram och andra oerhört viktiga saker.
13septLightroom-dagen fortsatte vilket innebar en lång dag i ett mörkt rum framför skärm. Efter att ha värmt våra matlådor (lasagne igår) utnyttjade jag och klasskompisarna den friska luften för lite rundpingis och kaffe i solen igen.
13sept-3 Sen fortsatte  vi framför datorn och jag hann betygsätta de drygt 1000 bilderna från Köpenhamn och radera en hel del. Skönt! 13sept-4Strax innan halv 5 gick jag med snabba steg hemåt för att byta om. Jag slängde i mig en sked jordnötssmör på stående fot och snabbladdade telefonen lite samtidigt som jag bytte om. Sen väntade Anders och Micke för teknikträning på CX vid Ljungarumsskolan. Vi hoppade på och av, sprang i slänt och i trappa och övade lite starter. Vi avslutade med ett varv på Wåffelbanan men mina ben var rätt kokta där. 
13sept-5 Hemma igen slängde jag in träningskläderna i tvätten, slängde ihop en omelett med fetaost och lite sallad och satte mig för att svarade på lite grejer och hängde mest. Jag plockade lite, planerade lite och försökte få lite ordning och reda på kommande happenings. 13sept-11 När Stefan kom hem avslutade vi kvällen med ett avsnitt till av Bron. Lite spännande trots att jag har sett den innan. Strax efter halv 11 kröp jag i säng och somnade ungefär en halvtimme senare. 13sept-12

En ganska vanlig måndag, inga dagar är sig riktigt lika och igår var första gången på länge som jag tränade direkt efter skolan. Det är skönt att känna att orken är tillbaka för en heldag utan att jag blir helt slut.

Att visa en del av sin vardag är veckans tema hos Bloggar om hälsa. Vårt nyast bloggtillskott Malin, Ida och Helena beskriver alla en dag i sina liv. Och visst är det roligt att se lite om livet bakom i sånt som man kanske inte riktigt får inblick i annars.

Test av Kabeland

Igår släpptes äntligen datumen för årets Wåffelcross! Kolla in facebooksidan för all information som du önskar få. Jag är i vanlig ordning pepp men inser att jag missar ett par datum eftersom att jag är borta hela november. shahrzad kivashJag och Stefan tog en sväng mitt på söndagen för att kolla in banan. Den är nyklippt och torr vilket också brukar betyda snabb vid den här årstiden. Att banan var snabb betyder inte att jag var det… Herregud var långt borta formen är! Vi körde tre varv tillsammans där jag ibland fick jaga ikapp S och ibland köra om honom. Typiskt bra för flåset! Och ja, jag körde kids line alla varvet…

På Kabeland hade jag på mig det absolut snyggaste kitet just nu från ovan nämnda triathlet som kom som en present från henne i brevlådan härromdagen. Särskilt strumporna gör mig alldeles lycklig inombords, snacka om peppiga strumpor med orden ”I am my own superhero”. Med de känns det som att jag flyger fram. Snygga strumpor är faktiskt viktig detalj i dessa sammanhang! kabe sommarlandVi rullade hemåt över Hälsoparken och kollade in resterna av Color Run innan vi landade i soffan i hopp om att se Paratriathlon på TV. SVT visade istället pingis och jag ägnade 90 minuter åt att frekvent uppdatera en hemsida för att få se hur det gick för Shahrzad. 

Ikväll kör vi cx igen, Anders har hintat om intervaller och teknikträning i den stora jakten på cykelformen. Vi får väl se hur länge jag orkar hänga med. +

Veckans bästa & sämsta

En hektisk vecka till ända med ton av intryck och nya grejer. Jag tycker vi kör en lista för att sammanfatta veckan.

VECKANS BÄSTA:
Hela klassen åkte till Köpenhamn för att fotografera och hänga runt. Så himla bra resa! Jag har tagit strax under 1000 bilder och säkert gått 100 000 steg genom Köpenhamns gator. Vi har gått på kul studiebesök och lärt känna varandra ännu bättre. Jag som har ratat det här med att fotografera street (människor i ett naturligt sammanhang) insåg att det var riktigt skoj, men också svårt.VECKANS SÄMSTA:
SJ som tabbade sig på vägen hem. Eller loket var trasigt så det var inte så mycket att göra något åt det. Vi tog det med ro, fick ännu mer tid ihop med klasskompisarna men kom hem seeeenare än planerat och somnade snabbt i soffan. Kul fredagskväll!

VECKANS CRAVINGS:
Falafel. Har i och för sig haft cravings för det ett tag men inte gjort något åt det. Och missade att göra någonting åt det i Malmö eftersom vi bara stationshängde där. Jag får ta tag i falafelsuget i veckan som kommer… Har någon provat nya stället vid Rådhusparken?

VECKANS SERIE:
Igårkväll började vi om på Bron. Jag har sett den innan men Stefan har missat den serien. Känns som att jag hade glömt alla detaljer! Vet ju att det finns en säsong 3 någonstans även om Netflix inte hade den igår.

VECKANS MAT:
Ni vill inte veta…. galet mycket utemat för att hålla promenadbenen på topp. Kontrade det hela med att göra fruktsallad och halloumi när jag kom hem i fredagskväll!

VECKANS BILD:
Sprang runt på stationen det sista innan hemfärd och knäppte av den här. Jag har inte rört bilderna från resan alls, det får bli veckans jobb. 

”Jag ska sälja mina cyklar!”

Fan vad deppigt det kan vara att vara förkyld och ha noll inspiration till träning eller cykling. Jag har inte ens varit sugen på att träna. Senaste passet körde jag efter Rapha 12 hills när jag och Calle cyklade för att plocka in stämplarna. Sen blev jag sjuk och det var lite mycket nytt i skolan. I helgen när jag åkte hem till pappa så hade jag med cykeln men tiden rann iväg. Det är tredje gången jag har med cykeln hem till pappa men inte cyklar.

Det fick mig att fundera lite kring livet som cyklist. Det kanske är lika bra att sälja cyklarna om jag inte ska cykla något längre! Ja jag vet, sjukt deppig tanke men när det finns noll lust till att cykla…

Jag tror att det är så att jag har bränt några cykelbroar, det är inom cyklingen jag har känt mig stark och drivande och numera är jag mest svag och klen. Det är ett hårt slag för självförtroendet och det gör att jag inte vågar haka på roliga cykelgrejer längre. Det gör också att jag inte ger mig ut och cyklar eftersom att jag inte vill att det ska kännas tråkigt. Och inte cyklar med andra för att jag inte vill vara i vägen. Och då hamnar vi i den där spiralen om att kanske sälja cyklarna…

Men i söndags hos pappa och Anki pallade jag mig äntligen ut. Jag sänkte ambitionsnivån ordentligt (visst räknas 1h cykling också?!) och rullade försiktigt iväg. Redan i första nerförsbacken så påmindes jag om varför jag gillar cyklingen så mycket. Det är något visst med fartkänslan och vinden i håret. Jag måste bara sluta vara så hårt mot mig själv, sänka krav och ambition och komma på en nivå som passar mig just nu. 
sjalvportratt2